Vad är eosinofil gastroenterit?

Eosinofil gastroenterit (EG) är ett sällsynt tillstånd som påverkar mag-tarmkanalen, särskilt magen och tunntarmen. Vanliga symtom på tillståndet inkluderar diarré, buksmärtor och illamående.

Eosinofil gastrointestinal sjukdom kallas ibland "eosinofil gastrit" när magsäcken primärt påverkas, eller "eosinofil esofagit" när symtomen främst drabbar matstrupen.

"Eosinofil" är en term som används för att beskriva närvaron av "eosinofiler", en typ av vita blodkroppar som spelar en viktig roll i immunsystemets försvar. De flesta eosinofiler finns i tarm, livmoder, benmärg, bröstkörtlar och fettvävnad och släpps normalt ut i blodet när en främmande kropp – t.ex. bakterier – kommer in i kroppen och utlöser ett immunsvar.

När en person lider av eosinofil gastroenterit frisätts eosinofiler i ökat antal från sina respektive vävnader. Dessa eosinofiler infiltrerar mag-tarmkanalen, vilket resulterar i inflammation.

Tillståndet påverkar de flesta delar av matsmältningskanalen och orsakar olika gastrointestinala symtom. Vanligast påverkar det magen och tunntarmen, men andra delar av den nedre matsmältningskanalen kan också påverkas.

Till skillnad från andra sjukdomar i matsmältningskanalen – såsom gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), som drabbar omkring en tredjedel av världens befolkning – är eosinofil gastroenterit sällsynt. Det uppskattas att det finns cirka 22-28 fall per 100,000 XNUMX personer i USA.

Det kan drabba både barn och vuxna. När det börjar i spädbarnsåldern är risken stor att barnet får återkommande gastroenterit i sen barndom.

Tillståndet kan påverka alla tre skikten av tarmväggen: muskelskiktet, slemhinneskiktet och serosalskiktet. Termen eosinofil gastrit används för att beskriva eosinofil gastroenterit som påverkar magslemhinnan (magens inre yta).

Vad orsakar eosinofil gastroenterit?

Forskare förstår ännu inte helt vad som orsakar eosinofil gastroenterit. Dess utveckling över tid hos drabbade individer är inte väl dokumenterad. Men viss forskning tyder på att överkänslighetsreaktioner utlöser tillståndet.

Överkänslighetsreaktioner uppstår när immunsystemet – som normalt skyddar din kropp – överreagerar på ett sätt som kan ge skadliga effekter. Exempel på överkänslighetsreaktioner inkluderar allergier och autoimmunitet.

En allergi är när immunförsvaret reagerar dåligt på annars ofarliga miljömedel som t.ex djurfläck, pollen och livsmedelsproduktion. Autoimmunitet är när kroppen inte känner igen sina egna celler och vävnader, vilket gör att immunsystemet attackerar friska celler, vävnader och organ. Ett exempel på autoimmunitet är typ 1-diabetes, där immunförsvaret förstör de bukspottkörtelceller som producerar insulin.

Cirka 50 % av personer som får diagnosen tillståndet har även överkänsliga eller allergiska tillstånd som t.ex astma, rinit och eksem. Forskare tror att de allergiska och inflammatoriska reaktionerna som härrör från dessa tillstånd kan orsaka skador på tarmbarriären, vilket utlöser infiltrationen av eosinofiler i tarmarna.

Andra matsmältningssjukdomar som kan vara förknippade med tillståndet inkluderar celiaki och ulcerös kolit. Trots dessa potentiella kopplingar kan eosinofil gastroenterit också förekomma ensam.

Det finns också fall där en patient lider av idiopatisk eosinofil gastroenterit, vilket är när orsaken till tillståndet är okänd.

Mer forskning behöver fortfarande utföras om orsakerna och riskfaktorerna för detta tillstånd.

Är eosinofil gastroenterit allvarlig?

Eosinofil gastroenterit kan orsaka allvarliga komplikationer som tarmperforering och obstruktion. En individ med detta tillstånd kan uppleva sporadiska symtom som kan vara försvagande. Men dödsfall är sällsynta.

Symtom på gastroenterit

Eosinofil gastroenterit är en kronisk sjukdom. Cirka 80 % av människor som lider av det upplever symtom i flera år.

Symtomen varierar beroende på platsen som drabbas och djupet av den inflammatoriska reaktionen i tarmvägglagren.

Till exempel kan eosinofil gastrit (där magslemhinnan påverkas) orsaka symtom som anemi, viktminskning, kräkningar, buksmärtor och diarré. Infiltration av det subserosala lagret kan orsaka eosinofil ascites, medan infiltration av det muskulära lagret i magen kan orsaka stelhet och förtjockning av magväggarna och pylorusobstruktion.

Andra symtom på eosinofil gastroenterit inkluderar:

  • Blodiga avföring
  • Ödem
  • Sväljningssvårigheter
  • Bröstsmärta
  • Matsmältningsbesvär
  • Uppblåsthet
  • Illamående

Kan eosinofil gastroenterit botas?

Enligt Canadian Society of Intestinal Research finns det för närvarande inget botemedel mot eosinofil gastrointestinal sjukdom. Emellertid har bevis visat att tillståndet kan hanteras och dess symtom lindra.

Vissa studier har visat löften om möjliga botemedel och effektiva behandlingsalternativ för eosinofil gastroenterit. Behandlingen syftar till att förbättra histologin i mag-tarmkanalen (en minskning av antalet eosinofiler) samt minska symtomen.

Hur man testar för eosinofil gastroenterit

Tyvärr går många människor med eosinofila gastrointestinala sjukdomar i flera år utan att få en korrekt diagnos. Detta beror delvis på att andra sjukdomar som påverkar matsmältningskanalen ger liknande symtom. Gastroesofageal refluxsjukdom, celiaki, ulcerös kolit och Crohns sjukdom kan alla ha en liknande symtomprofil som eosinofil gastroenterit.

Av denna anledning är det viktigt att du inte påbörjar behandlingen utan att rådfråga din husläkare eller specialist, helst en gastroenterolog (en läkare som är specialiserad på att diagnostisera och behandla mag-tarmsjukdomar).

För närvarande är det viktigaste diagnostiska testet för eosinofila gastrointestinala sjukdomar en endoskopisk biopsi. För detta test kommer en läkare att ta prover från din mag-tarmkanal. Experter kommer att undersöka ditt prov med avseende på de karakteristiska egenskaperna hos eosinofila gastrointestinala sjukdomar genom att räkna antalet eosinofiler. En frånvaro av parasitisk infektion, ett högt antal eosinofiler och förekomsten av relevanta symtom kommer att peka mot eosinofil gastroenterit.

Din husläkare eller specialist kan också beställa laboratorietester, såsom avföringsprover, blodprover och hudprover, för att utesluta andra tillstånd.

Behandlning

Den goda nyheten är att eosinofil gastroenterit kan behandlas och hanteras. Behandlingen varierar beroende på vilken del av matsmältningskanalen som är påverkad men involverar i allmänhet en blandning av medicinering och kostförändringar.

Medicinering

Symtomen på blossar kan hanteras effektivt med orala kortikosteroider, som ger en svarsfrekvens på 90 %. Vanliga kortikosteroider som förskrivs inkluderar prednisolon, budesonid och flutikason. En av biverkningarna av att ta orala kortikosteroider är oral trast. Din husläkare kan föreslå att du sköljer munnen och spottar efter att du har intagit din drog.

Din husläkare eller specialist kan också ordinera andra läkemedel som mastcellsstabilisatorer (som minskar effekterna av specifika celler i immunsystemet) och antihistaminer (som blockerar histamins inflammatoriska verkan).

Kostterapi

Dietterapi har också använts för att behandla eosinofil gastroenterit. Det finns dock för närvarande inga konkreta bevis för att kostterapi är effektiv för att minska sjukdomens manifestationer.

Kostterapi innebär att eliminera de vanligaste livsmedel som orsakar allergier. Dessa kan inkludera vete, soja, ägg, mejeriprodukter, fisk/skaldjur och jordnötter/nötter. En diet skräddarsydd för hantering av eosinofil gastroenterit kan utesluta några eller alla dessa livsmedelsgrupper.

Kirurgi

I sällsynta fall kan operation krävas. Detta är vanligtvis när andra behandlingsalternativ inte har hjälpt med hanteringen av tillståndet.

Sammanfattning

Eosinofil gastroenterit är en sällsynt kronisk sjukdom i matsmältningssystemet som kan utgöra utmaningar för både patienter och deras läkare. Detta beror på att det finns få studier om dess orsaker, diagnos och behandling.

Trots detta är eosinofil gastroenterit sällan dödlig, och långtidsbehandlingar har visat sig vara effektiva för att lindra symtom och förbättra den övergripande livskvaliteten.

Om du inte behandlar eosinofil gastrit på rätt sätt kan det leda till anemi, undernäring och dålig tillväxt. Tala med din läkare om du upplever vanliga symtom på kronisk gastroenterit. Du kan också kontakta GAAPP eller någon av dess medlemsorganisationer för ytterligare råd.

Referensprojekt

  1. Canadian Society of Intestinal Research. Eosinofil gastrointestinal sjukdom. https://badgut.org/information-centre/a-z-digestive-topics/eosinophilic-gastrointestinal-disease/
  2. Carr, S., Chan, ES och Watson, W. Korrigering till: Eosinofil esofagit. Allergi astma Clin Immunol 15, 22 (2019). https://doi.org/10.1186/s13223-019-0336-3
  3. Christopher, V., Thompson, MH, Hughes, S. (2002). Eosinofil gastroenterit som efterliknar cancer i bukspottkörteln. Postgraduate Medical Journal, 78 (922), 498-9. https://pmj.bmj.com/content/78/922/498
  4. Ingle, SB och Hinge (Ingle), CR (2013). Eosinofil gastroenterit: En ovanlig typ av gastroenterit. World Journal of Gastroenterology, 19 (31), 5061-5066. https://www.wjgnet.com/1007-9327/full/v19/i31/5061.htm
  5. Kinoshita, Y., Oouchi, S. och Fujisawa, T. (2019). Eosinofila gastrointestinala sjukdomar – Patogenes, diagnos och behandling. Allergology International, 68 (4), 420-429. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1323893019300358?via%3Dihub
  6. Kita, H. (2013). Eosinofiler: Multifunktionella och distinkta egenskaper. Internationella arkiv över alla allergier och immunitet, 161(0 2), 3-9. https://www.karger.com/Article/Abstract/350662
  7. Lucendo, Alfredo J., Serrano-Montalbán, Beatriz, Arias, Ángel, Redondo, Olga, Tenias, José M. (2015). Effekten av kostbehandling för att inducera sjukdomsremission vid eosinofil gastroenterit. Journal of Pediatric Gastroenterology and Nutrition, 61(1), 56-64. https://journals.lww.com/jpgn/Fulltext/2015/07000/Efficacy_of_Dietary_Treatment_for_Inducing_Disease.13.aspx
  8. Richard, G. (nd). Prevalensen och effekten av gastroesofageal refluxsjukdom. Om GERD. https://aboutgerd.org/what-is/prevalence/
  9. Sachin B. Ingle, Yogesh G. Patle, Hemant G. Murdeshwar, Ganesh P. Pujari. (2011). Ett fall av tidig eosinofil gastroenterit med dramatisk respons på steroider. Journal of Crohns and Colitis, 5 (1), 71 – 72. https://doi.org/10.1016/j.crohns.2010.10.002
  10. Spergel, JM, Book, WM, Mays, E., Song, L., Shah, SS, Talley, NJ, & Bonis, PA (2011). Variation i prevalens, diagnostiska kriterier och initiala hanteringsalternativ för eosinofila gastrointestinala sjukdomar i USA. Journal of pediatric gastroenterology and nutrition, 52(3), 300-306. https://doi.org/10.1097/MPG.0b013e3181eb5a9f