Om urtikariala symtom - rodnad, nässelfeber och klåda - kvarstår mycket längre än 6 veckor kallas det kronisk spontan urtikaria. Obehag kan kvarstå i flera månader eller år, ibland till och med i årtionden. Angioödem kan också förekomma, särskilt i ansiktsområdet eller på händer och fötter och i könsorganet. Nu är det dags att undersöka orsakerna mer noggrant, och i detta sammanhang behöver läkaren och patienten inte hålla sig slaviskt till sexveckorsgränsen. Det beror inte minst på svårighetsgraden av obehaget.

Urtikarial obehag orsakas alltid i grunden av aktivering av mastceller. Därför kan obehag uppstå var som helst i kroppen där mastceller finns. Mastceller finns främst i huden och slemhinnorna i luftvägarna och mag-tarmkanalen. Aktivering av mastceller i luftvägarnas slemhinnor kan leda till dysfagi och dyspné, medan aktivering av mastceller i mag-tarmkanalen kan orsaka buksmärta, illamående och diarré. Många patienter rapporterar också ställning, trötthet, huvudvärk och ledvärk som kan uppstå under en svår urtikariaattack.

triggers

Bland de identifierade orsakerna till sådan kronisk spontan urtikaria, i samband med vilken nässelfeber / angioödem kan förekomma dagligen, veckovis eller mindre ofta, är kroniska infektioner eller inflammatoriska processer (såsom Helicobacter pylori), icke-allergiska överkänslighetsreaktioner mot livsmedel, livsmedelstillsatser och läkemedel (pseudoallergier) och autoreaktivitet inklusive autoimmuna reaktioner (reaktioner orsakade av autoantikroppar). Det vill säga att kroppens immunsystem ger antikroppar (immunglobuliner) mot sina egna proteiner. Dessa attackeras av de defensiva antikropparna som om dessa antikroppar hade att göra med farliga inkräktare som bakterier. Kroppen kämpar så att säga sig själv. Därför kallar vi sådana försvarsantikroppar mot ”sig” autoantikroppar.

Terapi

Sökandet efter utlösaren (eller utlösarna) är ofta detektivarbete. Eliminering av den bakomliggande orsaken måste vara målet för behandling av kronisk urtikaria. Vid infektion av urtikaria bör infektionen elimineras och vid intolerans bör urtikaria-inducerande ämnen undvikas. Om en sådan behandlingsmetod inte är möjlig eller inte lyckas används en symptomatisk behandling (se Terapigrafik i avsnittet Terapi mot urtikaria).

Det pragmatiska tillvägagångssättet är därför att upprätthålla en symtomdagbok och att följa noga: Var förekommer wheals / angioödem? Vilken tid på dagen? I samband med vissa aktiviteter, som vid dusch eller under promenader på vintern? Finns det ett samband med arbetstid och fritid eller med vissa livsmedel, aktiviteter, hobbyer eller sjukdomar?

Om livsmedel eller livsmedelstillsatser misstänks vara orsaken kan en elimineringskost på tre veckor vara till hjälp. Man kan till exempel börja med kranvatten, svart te, skorpor och sedan fortsätta med potatis och ris etc.: om symtomen försvinner under denna tid kan nya livsmedel gradvis introduceras tills man stöter på de som utlöser en urtikariaattack.

Vilken typ av obehag orsakas av urtikaria?

Har du - kanske när du var barn - någonsin kommit i brännässlor? Då kommer du säkert ihåg klåda och sveda och känslan av att behöva skrapa. Vanligtvis är klåda det mest obehagliga och plågsamma symptomet på urtikaria. Berörda patienter kan ”köras upp på väggen” och sover ofta inte. Förresten, klåda (i motsats till klåda i samband med atopiskt eksem/ neurodermatit, till exempel) framkallar gnugga och inte repa, det vill säga sällan ses hudskrapad rå av naglar. Nästan alltid upplevs den drabbade huden som överhettad och efter upplösning av en episod som torr. Ibland rapporterar patienter också en brännande hud. sällan rapporteras direkt smärta i de drabbade hudområdena. Hos patienter med urtikaria förekommer ofta wheals över hela kroppen, och inte bara en gång utan ofta flera gånger om dagen och varje dag i månader, år och till och med årtionden.

Under en urtikariaattack kan huvudvärk eller ledvärk uppstå. I sådana fall bör det först fastställas om nässelfeber, klåda eller svullnad är en följd av behandling av smärta och har utlösts till exempel genom användning av acetylsalicylsyra (ASA, t.ex. i aspirin) eller andra kemiskt besläktade läkemedel. Vi vet att många mediciner kan orsaka nässelfeber. Patienter som lider av nässelfeber bör ta mindre problematiska smärtstillande medel som paracetamol istället för acetylsalicylsyra. Hos ungefär en tiondel av urtikariapatienterna uppstår illamående, matsmältningsbesvär eller andra andningssvårigheter. I extrema fall kan så kallad anafylaktisk chock också uppstå i samband med urtikaria. Smärta kan emellertid också vara en indikation på en inflammation, och det är känt att kronisk inflammation, dvs. inflammation som kvarstår under en lång period, kan orsaka urtikaria.

Livskvalité

Det är inte förvånande att urtikaria kan ha en negativ effekt på livskvaliteten för de drabbade. Effekterna av urtikaria går långt utöver de fysiska symtomen och kan också få allvarliga konsekvenser när det gäller välbefinnande och livskvalitet för de drabbade. Det ofta förekommande misslyckandet med att identifiera en underliggande orsak till urtikaria, de oförutsägbara symtomen och den betydande bördan som sjukdomen representerar leder ofta till frustration bland de drabbade.

Obehaget som orsakas av urtikaria kan leda till sömnstörningar och slöhet. Klåda och sömnstörningar kan ha en negativ inverkan på karriären. Många patienter känner sig begränsade i vardagen. Sjukdomen leder också ofta till en begränsning av sociala kontakter och därefter till isolering och ensamhet. Inte ovanligt förekommer ångest och depression. Ibland plågas de drabbade därför av självmordstankar. Urtikaria är också en stor börda för ett partnerskap och familjelivet påverkas starkt.